J E N N I F E E R G E

Sten

Tankar Permalink0
 
Jag sa till rektorn. Jag sa till rektorn om läraren som är otrevlig.

 Till en början kändes det lite. Fånigt. Innan jag väl hade frågat om vi kunde "prata om en sak" men när frågan väl var ställd, jag satt i en fåtölj i hans kontor så kändes det som om det var ett självklart beslut. Vilket det egentligen var. Så fort du känner dig fel eller illa behandlad borde du säga ifrån.
 
Rektorn berättade för mig att fler elever hade pratat med honom och om den här lärarens attityd, humör och sätt att möta eleverna på. De tyckte också han var sur. Otrevlig. Tydligen beror detta på en massa olika faktorer. "Jaha då har jag mer förståelse för varför han betedde sig som han gjorde" sa jag och fortsatte snabbt med "men jag tycker fortfarande inte det är okej!!", varpå rektorn svarade att han höll med mig i det.
 
Så skönt! Så skönt! Så skönt! Jag är fan stolt över mig själv. Att en sådan självklarhet som att säga ifrån ska bli en bedrift är smått sorgligt, men samtidigt. Om du då sällan säger ifrån och väl säger ifrån.. då är det ju världens bedrift!
 
Missade tåget för jag pratade med honom. Men det gjorde inget för jag tyckte det var så skönt att ha saken ur världen och att jag faktiskt sa till. Gick till Lindex och köpte ett par jeans som jag hittade i Säffle men som inte fanns i min storlek. Här fanns de. Kollade upp så numret var detsamma och sådär. Är fortfarande inte säker på att färgen är densamma så jag vet inte om jag ska behålla dem. Dessutom var de dyra...
 
Blir deprimerad över allt som kostar pengar:
Tåg. Jag måste ju till William liksom hallåååå.
Linser: Jag vill ju ha linser men inte förstöra dem och oavsett om de är hela eller inte är de fan dyra.
Klippning: Min lugg är så lång att den rentav är pinsam när den böjer sig på alla konstiga sätt.
Jeans: Alla mina jeans har hål mellan benen känns det som. Okej nu är det kanske "bara" två av de jeans som jag faktiskt använder som har det men hur roligt är det på en skala?! Det skaver ju!!
 
Borde kanske vinna på lotto. Eller inte gnälla så jävla mycket. Eller helt enkelt sluta handla saker, flytta in i en grotta, låta håret växa och klä mig i sopsäck.
 
 

Tacosallad

Mat, Tankar Permalink0
 
Min kära (?) bror gjorde lasagne idag. Det vill inte Jennifer ha. Tog lite köttfärs och gjorde tacosallad till mig och mamma. Så gott. Blev så mätt! :(
 
Pratade om en händelse som ja hände idag vid matbordet. Vi ska på teater imorgon med skolan. Den börjar sju. Den varar i 2 timmar och en kvart. Mitt tåg går 21.17. Pjäsen är slut 21.15. Jag måste vänta på nästa tåg som går 22.17. Jag vill inte vänta så länge SÅ SENT PÅ KVÄLLEN!! Och då är jag hemma vid elva. Sover kanske halv tolv. Ska upp halv sex nästa dag. Och mina föräldrar kan inte hämta mig. Jag vill inte det!
 
Så jag sa till läraren. Jag knackade på lärarrummet. Rektorn kom ut och jag sa att jag ville prata med läraren. Rekotrn svarade att han pratade med honom och jag sa jamen jag kan vänta lite. Så väntade jag. Sen kom min lärare ut. Med världens mest ointressantaste och drygaste kroppspråk. "Vad är det?" sa han lite såhär som om jag inte var värd hans tid. Jag blir provocerad av sånt och sa ungefär att teatern imorgon, den kan jag inte komma hem ifrån så då är det inte så bra att jag går på den. Nåt liknande. Nu i efterhand var det kanske lite.. fel formulerat men jag vill liksom hävda mig när jag blir bemött så som jag blev! Så fick jag berätta varför och jag berättade att jag missade mitt tåg och att jag inte ville vänta så länge så sent och såhär och att det var synd att jag missade den och att jag gärna hade velat se den men att ja jag vill inte vänta så länge så sent. Men han måste tänka lite.
 
När han står och tänker kommer den andra svenskaläraren och vi får råd från henne. Hon säger att hon minsann också bor långt bort, men hon får ju gå på teater och det är ju en förmån, en upplevelse och allt sånt.. och jag bara jaaa men jag vill inte vänta så länge så sent sa jag då igen FÖR DET HANDLAR JU INTE OM ATT JAG INTE VILL GÅ PÅ TEATER!!! Det sista sa jag inte. Trodde det var underförstått liksom. Men men. Så sa hon att att hon inte kunde bestämma det utan det fick min lärare bestämma och så gick hon in i lärarrummet.
 
Min lärare säger att han inte kan tvinga mig och så. Och att jag kan ju kolla upp med några kompisar om de ska ta samma tag och blaha blaha. Om jag inte ska med så får jag lämna tillbaka biljetten. "Jaha", sa jag och frågade om han ville ha biljetten nu för jag har den i min väska. Så tog han den och när han gick så sa han VÄLDIGT IRONISKT "Bättre lycka nästa gång då!".
 
JAHA??? Vad ska det betyda? Att jag bara vill skolka?? Eller att jag är en mes som inte vill stanna på Knutpunkten en timme på kvällen? Jag förstår inte?! De jag berättat detta för förstår inte heller. Han behöver väl inte ta illa upp för att JAG inte vill sitta på Knutpunkten i en timme och komma hem mitt i natten? Eller? Och han behöver väl för fan inte bli sur för det? Borde inte lärare ha FÖRSTÅELSE för det? FÖRSTÅELSE för sina elever och om då jag TYCKER DET ÄR OBEHAGLIGT borde jag då inte få rätt i detta då? Jag har väl för fan inte gjort nåt fel!! Varför bli sur för det?
 
Jag förstår verkligen inte och jag blir VÄLDIGT IRRITERAD och rentav ledsen och besviken!! Känner mig VERKLIGEN FEL BEHANDLAD jag tycker inte en lärare ska säga så till sin elev, oavsett vem!! Sen hade det väl för fasen varit skillnad om jag hade varit en elev som ofta skolka, lämnade in arbeten försent, skrev dåliga arbeten med mera MEN NU ÄR DET JU INTE SÅ. Jag är ju ordentlig!! Men nej nej.
 
Den läraren är.. bra på att lära ut men inte vidare trevlig. Han är faktiskt otrevlig rentav. Väldigt sarkastisk. Jag tycker inte om det!!! Som lärare ska du väl för fasen vara lite empatisk mot dina elever....
 
Aja. Vi får se vad som händer med det här. Vill bara berätta det för hela världen. För jag tycker inte det är rätt av honom att reagera så!!
 
 

Återfall och rastlöshet

Tankar Permalink0
 
Jag har fått återfall. Ramlat ner i Kent igen. De är så förbannat ba. För att verkligen leva ut mina känslor och detta återfall bär jag min Kent-tröja. Den är så fin och häftig rentav. Tyvärr syns det inte så tydligt på bilden, men det svarta på tröjan är en tryckt katt som är uppochner. Den är skithäftig!! Kommer ihåg när jag kollade på Kent 2010 (snart TRE år sen!!) och såg massa fina tshirts som såldes. Köpte ingen där för tyckte inte de var sååå fina (dessutom var de dyra!!) men såg en tjej med just denna tröjan och så blev jag lite kär i den. Fanns inte till försäljning där heller, så beställde den på nätet istället. Visserligen är den liten i storleken och genomskinlig men det är väl inget problem.
 
Annars då? Har städat rummet. Och toan. Vår groteskt äckliga toa. Okej den var inte så hemsk, men långt ifrån fräsch. Nu är den det! Innan Oliver skitar ner den.. i två bemärkelser.. hehe.
 
Detta är första gången på länge jag känner mig rastlös. Egentligen har jag saker att göra. Men ändå är jag rastlös. Rastlös i själen kanske? Rastlös av längtan? Eller har jag helt enkelt tråkigt?
 
 
Till top