J E N N I F E E R G E

Insta-inspo

Tankar Permalink0
 
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
 
 
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
 
jag må va deprimerad men jag är även så mycket mer
jag tar antidepressiva
det är inget fel på det
jag går i kbt
det är inget fel på det
det är inget fel på mig
så försök inte ens
skamma mig
få mig att känna mig
dum
för jag vet mitt värde
 
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Ankor

Natur, Tankar Permalink2
 
Äntligen! Jaaa äntligen tog jag med mig min kamera ut på en liten fotorunda för några veckor sedan. Det var typ år och dagar sen!!!
 
Jag kände mig så stolt och så glad när jag gick där med min kamera. Förr har jag alltid tyckt det är så pinsamt att gå runt och fota med en systemkamera, den är ju fet och vem tror jag att jag är liksom hallå alla ser ju en också när man ställer sig för att fota. Lite av dom känslorna sitter kvar. Men jag utmanar dem. Tänker snälla tankar, är närvarande i nuet, åh titta där är ett grönt löv, jag hör hur bilarna kör förbi, jag känner lukten av höst.. typ så....
 
Och när jag var ute så hittade jag ett par jättesöta ankor vid en damm!! Finisar.
 
 
Är dom inte jättefina? Jag tror jag har nån förkärlek för ankor faktiskt. Åh.
 
Det var så mysigt att stå och titta på dem också. Där badar dom i sin lilla pöl och lever livet, snackar med varandra, plaskar lite, äter lite osv osv. Så himla trevligt.
 
Jag försöker verkligen uppskatta det lilla och det är inte längre så svårt: som deprimerad måste man typ göra det för att överleva. Det som är hindret för mig är den fördäömande rösten som säger att jag är en tönt som blir glad över att se lite ankor. Eller som köper typ min favvoyoggi bara för att den är god. För det förtjänar jag inte typ. Men som sagt jag provar en ny teknik och bemöter rösten tar upp den i famnen hej vännen hej jag ser du är ledsen och sviken, ett litet barn men jag älskar dig vet du, ingen annan har kanske sagt det nej så kan det vara men här är jag med öppna armar jag tar emot dig så som du önskar att dom andra gjort tidigare för dig men det är inte försent att ändra framtiden vännen och tillsammans kan du och jag försonas med sveket med sorgen och gå vidare för att leva ett lyckligare liv.
 
 
Och lille vännen jag ser dig jag hör dig jag förstår att du är arg jag förstår att du är sviken men det hjälper varken dig eller mig att hata det hjälper ingen därför måste vi försonas med sorgen som sagt med besvikelsen vi måste gå vidare men det kan vi inte göra huxflux heller nej för du dyker ju upp jämt och ständigt i mitt huvud fastän jag säger farväl nu är det klart men det är det inte det är en pågående process och du är min traktor vännen du har gjort traktorspår i min hjärna kanske är det du som stängt av min serotoninpump kanske är det så kanske är det något annat kanske är det en kombination men oavsett orsak oavsett anledning existerar du här i mig och vi måste bli vänner för att överhuvudtaget kunna leva ett drägligt liv.
 
Nu har jag snart varit sjuk i två månader. Det är jättejobbigt, det har varit jättejobbigt och odm två första veckorna är nog något av det värsta jag varit med om i hela mitt liv, men ändå, jag känner mig gladare nu än någonsin även om jag är deprimerad även om jag är sjuk även om jag inte är helt 100 med mig själv så är jag ändå på något sätt lyckligaree än jag någonsin varit för jag har kommit till insikt på olika vis, inte enbart med sjukdomen utna det har skett i etapper under hela livet mer eller mindre och nu ställs det mot sin spets och nu måste måste måste jag vara snäll nu måste jag fan följa alla principerna för annars dör jag nog. Annars vill jag nog inte leva längre.
 
Så kjänner jag om jag tänker tillbaka på hur det var innan jag blev sjuk. Om det ska vara så hela livet, hela tiden alltid. Då orkar jag inte mer.
 
 
Men det vänder och jag kämpar och jag kämpar och jag kämpar och jag längtar efter kbt och jag tackar min medicin som fan har räddat mig jag skojar inte jag ska aldrig mer skamma de som tar antidepressiva och du ska inte heller göra det om du inte provat eller varit i den sitsen där du inte längre känner igen dig själv där du inte längre kan säga vad du ska göra för att må bättre där du inte ens orkar bry sig om dina kolleger, dina klienter, din familj, vänner, någon och knappt dig själv (samtidigt som du blir extremt egocentrisk och vältrar dig i dina egna misslyckanden osv).
 
Fyfan. Hatälskar dig verkligen depressionen. Du har gett mig så mycket. Du må ta all min energi och försöka dra ner mig på olika sätt. Men det du för med dig. Det vill jag inte byta mot något. Ochj jag vill ändå tro a tt det b lir bättre för som sagt. Om det blir som innan om det är som innan. Då orkar jag inte mer.

Vi tänker grönt

Tankar Permalink0
 
Som bilden säger så fick jag alltså sovmorgon imorse! Vid halv sju smsade Christer att vi tar det lugnt och ses vid 9.40 Inte mig emot! Så jag hann till och med duscha och göra mig i ordning utan stress. Men om ni tittar noga på bilden så ser ni några inte så smickrande påsar under ögonen. Ganska trött även om jag sovit...
 
Praktiken blev kort idag, bara 10-13! Vi var på möte mellan 10-12 och därefter åkte vi och åt på wok house. Vid 13 var det dags att återvända till bjärnum men då fick jag besked om att jag kunde gå hem. Så ja inte mig emot det heller!
 
Så passade på att gå en liten promenix innan jag gick hem och lade mig i soffan och sov i två timmar.. haha. Men efter att ha ätit lite fick jag ny energi och lyckades diska undan disken, gå ut med soporna och bära ner lite flyttlådor till förrådet. Det låter ju helt befängt att det kan vara ansträngande eller jobbigt, men det är det för mig!! Så enligt min uppfattning har jag ju gjort en del idag liksom fastän det inte alls är så mycket. Allting är relativt och som sjuk tycker jag inte vi ska värdera det. Accepteraknappen är grön, min älsklingfärg, när vi värderar förmågan känslan uppfattning säger vi stopp tänker grönt klickar på knappen ACCEPTERA, du behöver inte gilla det, du behöver inte tänka längre än att såhär är det ACCEPTERA inte värdera, det är som det är grönt grönt grönt du kan du är kapabel.
 
Får inte heller hänga upp mig på andra eller på materiella ting. Har så lätt att fastna i tankar som att om jag köper den saken känns det bättre eller åh jag måste shoppa måste shoppa eller typ varför snapar inte den personen mig varför skriver den inte är jag dålig som inte har den här saken eller som inte får något tillbaka typ MEN NEJ här får vi tänka grönt igen TÄNK GRÖNT, acceptera och kom ihåg det är för fan inga jävla krokar det är DU SOM SKA FÖRVERKLIGA DIG SJÄLV inte nån annan inte nån jävla pryl inte en sminkpalett från makeup revolution eller någon fancy kille leler kompis eller vafan som helst. DET ÄR DU OCH DU KAN SJÄLV DU ÄR DEN BÄSTA. Du behöver ingen annan för att vara fulländad DU ÄR TILLRÄCKLIG DU ÄR GRÖN du älskar grönt kom ihåg det du behöver inte gilla ditt tillstånd nu det handlar inte om det, för det är såhär DU KAN ITNE FUCKING GÖRA NÅT bara GRÖNT ACCEPTERA tryck på knappen andas in andas ut och påminn dig själv HELA TIDEN om att du är värdefull du kan du är kapabel det spelar ingen roll yttre faktorer för du är TILLRÄCKLIG I DIG SJÄLV.
 
Oj. Jag behövde verkligen skriva det här.  För jag hakar verkligen upp mig. Men jag duger.SÅ ÄR DET BARA. Grönt acceptera tryck på knappen du kan du är kapabel en diamant oförstörbar. Depressionen, destruktiviteten, nedstämdheten du ska inte få ta mig. Men nu är det såhär. Jag tänker grönt, jag ger dig många chanser, låter dig få finnas och hanterar situationen på bästa adekvata sätt DU GÖR SÅ GOTT DU KAN för du gör det som är rätt med erfarenhet blir man klok och hur ska du veta om du aldrig provat förut aldrig känt såhär aldrig varit så djupt ner i skiten. Samtidigtk an jag inte hata dig depressionen, jagk an itne det, för nu när jag ändå mår rätt bra för tillfället har jag en känsla av att jagk ommer må så himla mycket bättre när jag är ur det än vad jag gjorde innan jag kom in i det och då har du ändå fört något med dig, även om jag inte gillar dig, även om jag helst skulle vilja slippa dig så finns det inget att göra åt vännen, vi får tänka grönt jag får acceptera att du är här med mig just nu och tillsammans ska vi ta oss ur detta tillsammans ksa vi berika mitt liv med nya erfarenheter och insikter du ger mig insikter varenda dag men ibland gör du mig galen med dina förbannade tankar och känslor av menigslöshet och otillräcklighet men en reminder lille vännen, grönt är de shit och du är tillräcklig du är kapabel du är den bästa som finns. Tillsammans kanske vi ändå hittar en mening tillsammans kanske vi kan komma fram till att jag duger tillsammans kankse vi kan växa oss starkare, klokare, sundare, och frmaförallt SNÄLLARE, omtänksammare, omsorgsfullare. Du kan du är kapabel. Tänk grönt och ge för fan inte upp. Även om depressionen ibland drar dig ner i djupa gropar av självhat, nedstämdhet och meningslöshet................
 
Kämpar varje dag. Syns kanske inte. Men den inre kampen, ständigt närvarande. Inte konstigt jag är så jävla trött. Det tar på krafterna att vara deprimerad. Men så är det. Vi tänker grönt, accepterar. Det är som det är. ♥
Till top