J E N N I F E E R G E

Gott Nytt År!

Tankar, Underbara dagar Permalink2
 Gott nytt år älskade bloggisar!
 

Själva nyår som högtid, som en dag för fest, firande och flasktömmande tycker jag personligen är något överskattat. Det är tanken på ett nytt år, början på något nytt, ett ”clean slate” som lockar mig. Och att få fira in detta tillsammans med familj och vänner.

 

 Jag har i år valt att inte göra någon årsresmé av 2018. Inte för att året har varit dåligt, för det har det inte. Jag väljer att inte göra någon resumé av året därför att vår bästa tid är nu. Nuet är i det ögonblick vi andas, känner, finns och existerar till fullo. Om vi nu väljer att aktivt vara närvarande i det. Och det är något jag vill arbeta med för att bli bättre på: att vara närvarande i nuet och att lita på att livet vill mig väl.

 

 Oro som fenomen har följt mig mycket genom livet. Oro för att saker ska gå dåligt, saker ska ta slut, saker ska gå sönder... Egentligen grundar sig nog oron i en slags inneboende rädsla för att misslyckas. För jag är en prestationsprinsessa och min självkänsla är såväl prestations- som relationsbaserad. När saker går dåligt tar jag det ytterst personligt. När saker tar slut tar jag det ytterst personligt. När saker går sönder tar jag det ytterst personligt. Det är mitt fel att det är krig på jorden.

 

Lite den mentaliteten, ni vet?

 

Men för varje dag som går blir jag allt bättre på att bara vara. Även om det är svårt, särskilt i en omvärld som skriker åt en att dels konsumera, dels prestera och dels agera på ett visst sätt, så att du blir omtyckt. För varje år som går blir jag också bättre. Min krasch 2016 visade mig att det finns viktigare saker i livet än att vara bäst på allt och älskad av alla. Sanningen är att det går varken att vara bäst på allt eller vara älskad av alla. Ibland måste livet verkligen slå en i ansiktet för att man ska förstå.

 

 Jag försöker dagligen införliva känslan av att jag är fulländad i mig själv. Med en relationsbaserad självkänsla ligger mitt värde i mina relationer: huruvida jag är omtyckt eller inte och huruvida jag har en partner eller inte. Någonstans inom mig vet jag att jag är omtyckt av mina närmaste. Ännu längre in vet jag att jag inte är mindre värd bara för jag inte har en partner för tillfället. Kärleken kommer och då ska den komma för att man klickar, känner sig nyfiken på den andra, vill den andra väl: inte för att jag ska känna att jag duger som människa. Det är som att hälla vatten på en gås. Sätt en ring på mitt finger ja visst, låt oss fira med århundradets finaste största bröllop, men inte ens då är jag bra nog.

 

Så mina nyårslöften för 2019 är följande:

 

1. Var snällare mot dig själv. I alla avseenden, på alla sätt och vis.

2. Skriv. Dikter, berättelser, dagbok.

 

Två steg mot ett såväl snällare som fridfullare liv! <3 Sen har jag en ambition att meditera mera, vila mera och andas mera. Men jag vill inte ha löften i den meningen att det blir krav. Därför tänker jag att dessa delarna kan sägas ligga i att vara snäll mot sig själv. 

 
Hoppas ni är snälla mot er själva och får en fin nyår. Har ni några nyårslöften? Kommentera gärna!

 

#1 - - Helene:

Du är så klok Jennifer och jag önskar dig ett riktigt gott 2019! Kramar från Helene

Svar: Tack detsamma! Kramar ❤️❤️
jennifeerge.blogg.se

#2 - - Mamma:

❤️❤️❤️❤️❤️❤️

Till top