I väntans tider.. del 2
För tidigare delar, se här:
Vi lämnade barnmorskan glada och förväntansfulla inför bebis ankomst. Dagen innan hade vi pratat med Joels föräldrar om att åka till Hästveda marknad tillsammans. Vi hann hem om och vända innan vi åkte mot Örkelljunga för att samåka till marknaden! Jag tog fotriktiga skor och en skön klänning att strosa runt i.
Eftersom vi var hos barnmorskan redan vid 8.30 var vi tidigt ute och hann med att kela med Saltis en stund innan vi körde österut. Det blev att vi hamna på massa småvägar och jag kände mig lite snurrig i pottan efter färden.. men väl framme var allting bra! Vi hann gå på toa och kolla på några marknadsstånd innan världens ösregn kom och vi tog skydd under en markis där de sålde plastpåsar och annat nödvändigt (?).. haha. Vi stod där en ganska så bra stund medan det riktigt öste ner. Man såg några tappra själar som sprang på gatan och trotsade regnet men de såg ju ut som om de duschat med kläder på..
Vi stod alltså tålmodigt och väntade ut regnet, när det väl försvunnit blev det fint igen och vi kunde strosa vidare. Hästveda marknad är ju verkligen en stor marknad, även om de flesta sakerna upprepar sig var det ändå mycket att titta på o många olika vägar man kunde ta! Vid ett stånd sålde de massa pussel - och mitt i pusselhögen låg en hund!!! Så söt! Han/hon vaktade nog alla pussel tror jag.
Det vi kom hem med från marknaden var inget mindre än 3 godisremmar och 10 munkar. Hehe. Bra köp va?! Joels mamma hittade en fin solhatt till bebisen plus två pekböcker som också fick följa med hem.
Vi var iväg ganska länge och väl hemma hann jag vila knappt en timme inna det var dags att åka ut mot Ljungbyhed för att hämta upp Celine!
Så roligt att ses igen innan bebis kom, jag trodde sista gången vi skulle ses var vid baby showern i maj men vi hann minsann med att ses en gång till alltså! Efter att ha gått en house tour åkte vi tillbaka mot Rackis där vi mötte upp Emmy för att äta middag tillsammans alla tre! Jag tog en feta-späckad fläskfilé som var jättegod! Med friterad potatis till, ni kan skymta dem i bakgrunden, de var supergoda!
Som sagt var det väldigt roligt att hinna ses igen alla tre innan bebis ankomst och få snacka lite och bara ha det bra ihop!
Fredagen den 14 juli kom jag och Joel äntligen iväg till IKEA, något jag ville göra redan i början på veckan men det blev liksom inte av.. som jag skrev kände jag mig rätt deppig till och från den här perioden med känslor av att jag var "tvungen" att vara hemma och mycket tankar kring hur det kommande livet skulle bli med en bebis.. hur vi skulle vara som familj, vad som skulle hända med vår relation, skulle vi kunna åka på utflykter tillsammans osv osv.. samtidigt kändes det dumt också att åka iväg, tänk om det skulle hända något eller om jag fick ont.. Ja, det var många tankar som snurrade i huvudet, inte många konstruktiva sådana, så det var bra att få ett bryt, lämna hemmet och åka iväg en sväng.
Vi åt lunch på IKEA till min stora glädje, jag slog på stort och tog daimtårta till efterrätt. Det är typsikt IKEA för mig, antingen tar man daimtårta eller den där chokladmoussen tlil efterrätt som alltid kostat typ 8 kr men som nu gått upp några kronor i pris.. haha..!
Inne på IKEA köpte jag en rullvagn som jag tänkte ha lite bebis-förnödenheter på, kanske främst grejer för amningen, typ en gångsinlägg och uppsamlingskupor och lite sånt. Tänkte att man kanske kan köra runt rullvagnen, eller ha den ståendes på bebisrum eller i sovrummet. Efteråt körde vi inom dollarstore där jag köpte korgar att ha i rullvagnen. Sen var jag mycket nöjd med dagen!
Varje dag gick jag ut en runda för att få lite frisk luft, motion och kanske eventuellt sätta igång förlossningen?! Man har ju hört om folk som går mils långa promenader där värkarna startar.. eller de som går på sidan av trottaren med ena benet och andra på marken och PANG så är man i värkarbete! Eller de som studsar på pilatesboll och studsar in i förlossningssalen! Eller går uppför trappor och SPLASH! så rinner vattnet till!
Joel följde med på ett antal promenader, ibland med sin el-sparkcykel och ibland utan. Jag var oftast lagom irriterad på den där cykeln när jag vaggade fram med min stora mage och någon annan bara susade förbi.. och jag vågade inte ta den där cykeln heller för tänkte jag säkert skulle tappa balansen och trilla.. plus att då försvann ju hela syftet med promenaden: att gå ut den däringa bebisen!
Tempot var långsamt... men stegen blev gjorda!
Två dagar innan BF blev jag äntligen klar med den här fina diamond paintingen som jag fick i födelsedagspresent! Det är ju Zazze och bebben (nallen alltså) som kör i en röd liten bil. Så himla fin! Och när vi var på IKEA köpte jag en ram till tavlan så att vi skulle kunna ha den inne på bebisens rum direkt.
Ibland blir jag lite vidskeplig eller vad man ska säga, så jag hade många tankar i stil med "han kommer inte förrän jag är klar med denna tavla" eller "kroppen kan inte slappna av och starta förlossningen förrän jag fixat klart alla bilder jag vill framkalla" osv.. Så att bli klar med tavlan kändes jättebra, som att jag var ett steg närmare att träffa bebis! Okej, det kanske inte är så vidskepligt att tänka på detta sätt men vad säger man..? Jag kommer inte på ordet men jag tror ni förstår vad jag är inne på!
Dagen innan BF gjorde vi inte så mycket. Jag kände på mig att bebis nog inte skulle komma dagen efter, men ville ändå så gärna att det skulle vara dags.. jag kände efter noga om jag inte kände någonting och lade mig för att sova vid midnatt med hopp om att vakna av värkar... ❤
För fortsättning, se här: